PARACAS TEXTILIER
Världskulturmuseet i Göteborg förvaltar en samling textilier kallad paracassamlingen som hittade i början av 1900-talet på Paracashalvön i Peru. Textilierna är ca 2000 år gamla och kommer från gravar. I gravarna låg textilierna kring mumifierade människor. De avlidna hade placerats i sittande ställning och därpå svepts in i flera lager vackra textilier och formade på detta sätt ett gravbylte. Merparten av textilierna i gravbyltena utgjordes av vävda och broderade dräkter.
HUR OCH VEM TILLVERKADE TEXTILIERNA?
De som tillverkade textilierna i Paracaskulturen utvecklade hantverket till en mycket sofistikerad konst. Man behärskade de flesta vävtekniker som är kända idag och var mästare på att spinna tunn tråd. Vi vet inte hur textilproduktionen delades upp mellan människorna i Paracas men det är uppenbart att de var specialiserade hantverkare.
Textilierna tillverkades av bomull och av ull från lamadjuren alpacka och vikunja. Bottentyget vävdes vanligen av bomull som sedan broderades med tunn tråd av ull. Det tog lång tid att tillverka textilierna till ett stort gravbylte. De största gravbyltena som hittats är 1,5 meter höga 1,5 meter breda och består av runt 400 textilier som uppskattningsvis tog 10 000 timmar att tillverka. Textilproduktionen krävde därför många människors samarbete, från dem som odlade bomull och skötte alpackorna, till dem som färgade, spann och vävde och dem som broderade.
Paracastextilierna har fantastiska färger som ännu efter 2000 år är välbevarade. Ullen från alpackan och vikunjan har en naturlig färgskala som inkluderar grått, vitt, beige, brunt och svart. Bomullen finns naturligt i flera nyanser. Förutom bomullens och lamadjurets naturliga kulörer, färgade man också garnet. Man hade stora kunskaper i färgning.
DRÄKTDELAR
En gemensam och stark tradition för kulturerna i Anderna är att de begravde sina anhöriga omsvepta i flera lager textil. Merparten av textilierna i gravbyltena utgjordes av vävda och broderade dräktdelar som tex. poncho, mantel, tunika, ländkläde och olika huvudklädnader. Man vet inte säkert om alla dräkter som begravts varit använda.
Den ursprungliga betydelsen textilierna hade är ett mysterium för oss idag. Ett exempel är bårderna runt dräkterna. Bårder dekorerar vanligtvis alla kanter runt en textil som ett vackert avslut. På paracastextilierna går bårderna aldrig hela vägen runt. Av någon anledning lämnade man alltid större eller mindre öppningar i bårderna.
