HUR KOM TEXTILIERNA TILL GÖTEBORG?
Arkeologiska textilier har förts ut ur Peru ända sedan de grävdes ut i början av 1900-talet. Insamlandet av dem var tidigare ett prestigefyllt uppdrag. Detta har lett till att det förutom i Peru finns paracastextilier på konstmuseer och i privata samlingar över hela världen samt på många västerländska etnografiska museer.
Mellan 1931–1933 skedde en stor illegal export av paracastextilier till museer och privata samlingar runt om i världen. Ett hundratal av dessa fördes ut illegalt till Sverige och donerades till Etnografiska avdelningen på Göteborgs Museum. Idag finns en större kunskap om problematiken med plundrade och illegalt exporterade föremål.
HUR HITTADES TEXTILIERNA?
Under 1900-talets första år började broderade textilier från en okänd peruansk kultur dyka upp i privata samlingar. Textilierna hade hittats av gravplundrare och de liknade inget man tidigare kände till från äldre andinska kulturer. De beskrevs som fantastiska på grund av den avancerade tekniken och den färgrika och spännande värld som broderierna tycktes avbilda.
De märkliga fynden väckte sensation och arkeologer började nu leta efter platsen som de kom från. 1925 lyckades den peruanske arkeologen Julio C. Tello övertyga gravplundraren Juan Quintana att leda honom och hans kolleger till platsen. Området han tog dem till låg på Paracashalvön i Peru.
Utgrävningarna på Paracashalvön på 1920-talet ledde till att man fann huskomplex och över 100 gravplatser i varierande storlek. De döda hade i 2000 år legat omsvepta i vävda och broderade textilier av bomull och lama ull.
Det mest sensationella gravfyndet fick namnet Necrópolis de Wari Kayan vilket betyder ungefär Förfäderstemplets gravplats. Här hittades en gravplats med 429 nedgrävda bylten. De största gravbyltena var 1,5 meter höga och innehöll 400 textilier. Gravbyltena tillhörde en kultur som fick namnet Paracas efter platsen och räknas till ett av de mest spektakulära arkeologiska fynden i Anderna. Paracastextilierna på Världskulturmuseet tros komma från just denna gravplats.
Trots att det gått över 80 år sedan forskare börjat kartlägga paracaskulturen utifrån fynden på paracashalvön så vet man fortfarande väldigt lite om hur människorna levde och hur deras samhälle såg ut. Dagens forskning visar att området som paracaskulturen bredde ut sig över, är större än själva halvön där gravarna har hittats. Som mest sträckte sig Paracaskulturen över sex dalgångar längs stillahavskusten.
PARACASKULTURENS KRONOLOGI
Paracaskulturen var det första komplexa samhället vid Perus södra kust. Kulturen utvecklades under ca 900 år. Denna period delas in i en tidig fas somkallas Cavernas (ca 400-100 f.kr). Därefter utvecklas Paracaskulturen till en mer självständig kultur med egna ideologiska och stilistiska yttringar somvi ser i den senare fasen Nekropolis (ca 100 f.kr. till 300 e.kr.) Paracastextiliernai Världskulturmuseets samling är från perioden 100 f.kr. till 300 e.kr.